vet inte vart man ska börja om man har smärtan i sitt hjärta. för varje rörelse man tar så sticker de bakifrån. det känner som om någon verkligen träffar rätt punkten för att man nästan ska falla omkull. när man verkligen kämpar o får de här tillbaka då vet man inte vad som är rätt eller fel. de är liksom inte bara dig jag tänker på utan er. du är inte ensam & du har kontrollen över allt innan, men inte längre.nu är de du som är lost som svävar åvanför ytan, snälla du drunkar snart & ser mig lilla på botten redan. assså ja orkade inte , ja lät mig falla för dig. tu stampade hål i mig. mitt hjärta brast & du föll rakt igenom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar