I cant Understand,

Snälla du lyssnade inte
du ville inte förstå...
okej ja fatta att du inte erkände..

Men jag förstår vilken smärta du fick.
varför skulle du vara så jävla envis mot mig ?
det var ju det bästa som kom först.

Okej ? du kom från ingenstans, ja föll för den vackraste vänskapen.

jag såg inget falskt i dig, det kändes som om ja kunde titta åt alla
håll i ett stopljus & du skulle ändå alltid finnas där om de blev rött.

men det visade sig den dagen att ja hade fel.

Jag kom för att träffa dig. ja satt i bilen och tänkte, nu är de inte långt kvar.

för varje kilometer ja kom närmre, kände jag en starkare trygghet.

vi var äntligen framme, där stod du , en flicka nära att vara den bästa vännen.

det första ja gjorde var att omfamna dig hårt & länge.

det var då jag kände mig lycklig.

dagen gick, vi skrattade tillsammans för första gången.

jag litade då på dig till 100 % om inte mer.

vi lärde känna varandra närmre, vi blev som systrar på så himla kort tid.

det kändes helt otroligt. när vi gick tillsammans ute kollade alla på oss.

det kändes som om man för första gången lystes upp med någon.

men kvällen kom, & Han kom in i bilden.

ja låg på natten, ja tänkte medans tårarna bara rann för mina kinder.

jag kunde inte längre hålla dom inom mig.

hur fan kan man göra något så grymt ?

vi var ju så jävla lyckliga tillsammans som bästa vänner.
det är då ett tecken på att falskheten är ett spel.

du ville bara ha åt allting som ja ägde.
allt som du bara såg upp på hos mig .
hur fan tror du de kändes, hur man vara så känslosam?
för den stunden...

dagarna gick , och allt blev bara värre...