lördag 20 september 2008

inte jag, men du..

det var såhär ja fick höra från min kompis
då hon kom till min famn gråtandes som aldrig förr
och skrek att hon hatade kärlek!

jag tog dig för att ja kände din närhet ...
jag stor där själv vid bussen exakt där ni stannade
med den stora svarta Jeepen. självklart blev ja skraj
eftersom ja aldrig sätt dig för, eller nån av dina vänner.

men hade inget val när du slet ner mig i bilen
ströp mig runt halsen och kysste mig.
som att man var speciell men ändå ett hot.

ni körde iväg men ja hade själv ingen aning om vart man
kunde hamna. till erat jobb, och sedan eran lägenhet
du verkade på nått sätt lycklig i min närhet, medan min
egna kropp mest skakade.

ville bara tala om för dig att ja va smått rädd
men det var inte i närheten av att komma fram
från mina läppar.

du började trycka mig nära dig, det godkände jag också
men en viss känsla fick mig att säga ifrån. ja ville inte mer
du var påväg att gå för långt. humöret hade svängt runt på bara
några minuter. jag fick konstiga tankar om hur allt skulle funka..

och redan efter den andra träffen med mig ville du fria till mig
och be om min hand ? där förstår ja inte kopplingen.
men de va då den dagen, ja kunde inte vara exakt ärlig.

ja la mig på din säng för att bara vila när du va
med dina bröder och kollade på programet på tv
men genast kände ja dina händer vid min höft
och ja fick klumpen i magen av rädsla.

ville bara du skulle släppa mig, och att du inte ens
hade min närhet men de gjorde du inte.
ingen kan sätta sig in i den situationen ingen annan kan
känna den smärtan du gav mig. det var ingen oskuld som blev tagen
de var mer som en våldtäkt på nått oskyldigt.

då ja lutade mitt huvud åt andra hållet lät ja tårarna falla
längst mina kinder och försöka få fram tankarna
om vad igentligen kärlek är, nått hemskt men ändå nått
så lyckligt..

de bästa är väll att den andra är lycklig..
men de hemska stannade hos mig

att ja kände mig inlåst. det kanske man va också
eftersom dom stora stegen ledde än med tårarna
forsandes på kinderna fram till dörren som inte
gick att öppna.

ville bara känna mig uppskattad och älskad
de va nån som la händerna på en...

Y

Inga kommentarer: